Torsdag d 17 juli 2008

Det är märkligt att när vi går över gränsen till ett nytt land kan vi se skillnad på både husen och naturen. Vi lämnar ett Belgien med grön klädda berg längs kanalsidorna. Husen är byggda av större oregelbundna stenar och det är inte bara kyrkor som har torn och tinnar. Många av husen, inte bara de stora, är försedda med ett litet torn på ena gaveln. Längs floden i Belgien finns det stora, välbevarade borgar i varenda liten by. Vi går in i Frankrike via Givet, efter att ha lämnat den staden lägger vi märke till att husen är lite mer slitna, dock på ett charmigt sätt, trädgårdarna är överfyllda med blommor men inte heller de på det ordnade sättet som det var i Belgien. Tornen och tinnarna är det också färre av. En bit in i Frankrike ändrar sig naturen. Det är en smal kanal som vi går på, Canal del est bransch nord, landskapet runtomkring oss är nu böljande grönt och det odlas på marken eller så går det djur och betar där.

I Frankrike får man betala en Vignette för att gå på kanalerna. När de räknar ut vad vi skall betala gör de det genom att ta längden x bredden. Det tackar vi för som har en lång smal båt, för 63 euro får vi vara en månad i Frankrike.

I Givet införlivas vår romantiska syn på Fransmän, att de går med en bagett under armen och har basker. Vid lunch tid går de flesta med bagett under armen och Thomas påstår att alla har basker på sig (han har sett två äldre herrar bära detta). Vi följer trenden och köper en stor bagett och går till båten och äter lunch. Efter lunchen kan vi gå och hämta vår tvätt som vi lämnat in. På tre timmar får vi rentvättad, torkad och vikta lakan och kläder. Med de senaste veckornas regn hade vi aldrig rott det i hamn.

På eftermiddagen lämnar vi Givet alldeles utanför ligger den första slussen, nu är det mindre slussar med standarmåtten 5x38m, den sk. Freycinetstandarden. Här skall de mindre pråmarna få plats. Vi slussar efter en pråm och får ligga och vänta en halv timme inne i slussen för att ”vågorna” skall bli mindre i den tunnel som vi skall gå igenom direkt efter tunneln. Slussvakten bjuder på öl och hela slussningen har nu tagit oss 1,5 timmar. Det är första gången vi provar att gå i en tunnel med Anna Lisa. Själv tycker jag att det är rätt obehagligt, det är beckmörkt och trångt. Vi sätter på lanterna för att få lite ljus, motorbåten framför oss gör det samma och det blir ett bra ledljus. Vid 19.00 kan vi lägga oss utanpå en Belgare, som faktiskt pratar engelska, vi kommer inte hela vägen in till kajen för det är för grunt. Barnen vill iland en stund och vi går genom en sovande by som ser mysig ut.

Våra barn har bra nog lagt sig till med vanan att sova till 08.15 så nu när båten innanför oss säger att de tänkt gå vid 08.00 får vi ställa klockan, det känns ju lite halvjobbigt. Vi kommer upp och går med en gång, när vi kommit en bit ut på floden badar vi på akterdäck och får sen varmt kaffe, te och frukost. Tyvärr regnar det fortfarande och hela regnstället åker på och en av oss går ner och är med barnen. Mathilda föredrar att sitta och lyssna på sina ljudböcker när det är regnväder och det kan jag helt klart förstå. Troels brukar fördriva förmiddagen med att sova en stund.

Idag den 13 juli är den första dagen på 2 veckor som det inte har regnat på hela dagen. Vi börjar undra om barometern har hängt upp sig, den står stadigt på regn, några enstaka gånger flyttar den sig marginellt uppåt för att dagen efter sjunka till sin vanliga låga nivå. Mycket riktigt infinner sig regnet omedelbart.

Vi har legat i den trevliga staden Charleville. Efter en promenad på 5 minuter står vi på stadens torg som kantas av caféer. Här rustas för sommarmarknad och karusellerna har börjat komma på plats. Båda barnen får prova och man ser hur ögonen lyser på dem. Vi köper en bagett till och sitter vid fontänen och lunchar. De näst kommande timmarna strövar vi planlöst runt i staden och insuper den franska atmosfären. På kvällen lagar Thomas god lassange som vi äter med vitlöksbröd i sittbrunnen.